Den som går längs Hantverkargatan, Fleminggatan och ut mot Fredhäll passerar portar från flera olika epoker. Några är tunga och dekorerade, andra släta och nästan anonyma. Skillnaderna är inte slumpmässiga. De speglar när de olika delarna av ön byggdes, och det i sin tur påverkar vad som är värt att bevara när en port ska renoveras.
Kungsholmen var i stort sett obebyggd fram till 1700-talet. Det var först i slutet av 1800-talet, när Albert Lindhagens stadsplan genomfördes, som den täta stenstaden tog form, och den planen präglar fortfarande ön. Ändå gick utbyggnaden i etapper. Så sent som i mitten av 1890-talet var nordvästra Kungsholmen nästan helt obebyggd.
Det betyder att portarna på östra och centrala Kungsholmen ofta är äldre än de längre västerut. Kring Kungsklippan på öns östra sida fanns ända fram till 1930-talet en lantlig miljö med små stugor och trädgårdar, så även där kan bebyggelsen vara yngre än man tror.
I de hus som byggdes kring sekelskiftet är porten ofta husets mest påkostade del. Det kan vara pardörrar i trä med fyllningar, glasade överljus, smide och tunga beslag. Porten skulle visa vilket slags hus det var. Många av dessa dörrar har renoverats flera gånger och fått nya lås, men själva dörrbladen kan vara original.
Två av Kungsholmens mest kända byggnader ligger nära varandra. Stadshuset, ritat av Ragnar Östberg, invigdes på midsommaraftonen 1923, och fasaderna är av mörkrött, blåskimrande hårdbränt tegel. Rådhuset vid Scheelegatan, ritat av Carl Westman och färdigt 1915, räknas som ett av nationalromantikens huvudverk. Där sitter i dag Stockholms tingsrätt. Byggnaderna är inte bostäder, men de visar hur tidens arkitekter tänkte kring entréer, material och detaljer, och samma ideal kan märkas i bostadshus från samma period.
På 1930-talet byggde HSB, genom sin vd och arkitekt Sven Wallander, de kända höga lamellhusen på Kungsholmen. Funktionalismens entréer är enklare: släta dörrar, mycket glas, raka linjer och sparsamma beslag. Det är lätt att tro att en sådan dörr är ett senare byte, men i ett funkishus kan den enkla dörren vara exakt det arkitekten ritade.
Porten tillhör huset, inte den enskilda lägenheten. Det är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som beslutar om den. Stockholms stad anger att det vanligtvis krävs bygglov för att ändra fasaden på ett flerbostadshus, och att ändrade eller nya dörrar räknas dit. Det finns undantag, så föreningen bör kontakta stadsbyggnadskontoret innan den bestämmer sig.
För byggnader som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla gäller särskilda regler, och kraven på varsamhet ska uppfyllas även när en åtgärd inte kräver lov. Stadsmuseet klassar husen i blått, grönt och gult, där blått är den högsta klassen. Klassningen är ett expertutlåtande och har ingen rättslig verkan i sig, men den används som underlag, och motiveringarna finns i Bebyggelseregistret.
Om porten ska renoveras eller få nya lås är det här bra att reda ut:
En port som inte går i lås, eller som inte går att öppna inifrån, ska anmälas till fastighetsägaren direkt. Det första är en säkerhetsfråga för alla i huset, det andra en fråga om utrymning vid brand. Vid inbrott eller pågående brott ringer du 112. Ett inbrott som redan har skett anmäler du till polisen på 114 14.