Miljonprogrammet brukar beskrivas med siffror. Varje år mellan 1965 och 1974 beslöt riksdagen att bevilja lån till runt 100 000 bostäder. En tredjedel av husen blev småhus, och resten flerbostadshus av många slag: höghus, lamellhus, punkthus, skivhus och loftgångshus. Det som sällan nämns är att alla de lägenheterna fick en ytterdörr, och att många av dörrarna sitter kvar i dag, nu över femtio år gamla.
Kungsholmen och Essingeöarna räknas inte som typiska miljonprogramsområden, men även här finns bebyggelse från efterkrigstiden. En stor del av dagens hus i Marieberg tillkom till exempel i början av 1960-talet, strax före programmet. Mycket av det som sägs här gäller därför också dörrar i hus från åren runt omkring.
Under miljonprogrammet byggdes snabbt och i stor skala, och dörrarna var ofta standardiserade:
Efter femtio år har de flesta dörrar fått nya lås, ibland flera gånger. Det är inte ovanligt att se igensatta hål efter gamla lås eller ett extra lås som en tidigare boende har satt dit.
En sak som gör lägenhetsdörren i ett flerbostadshus annorlunda än en vanlig innerdörr är brandskyddet. Varje lägenhet är en egen brandcell. Om det brinner i trapphuset rekommenderar Storstockholms brandförsvar att du inte går ut i röken, utan stänger dörren och stannar i lägenheten tills räddningstjänsten kommer. Det fungerar bara om dörren håller tätt.
Lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade, och dörrar som marknadsförs som säkerhetsdörrar till lägenheter ska vara brandklassade i klass EI30. En gammal dörr som har fått nya hål, sågats av eller fått en ny glasruta kanske inte längre skyddar som den gjorde från början. Det är en anledning att prata med föreningen eller hyresvärden innan du ändrar något i själva dörrbladet.
Stöldskyddsföreningen rekommenderar att låset på dörren är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522, eller klass S3 enligt SSF 3523. De rekommenderar i första hand en certifierad säkerhetsdörr. För brevinkastet föreslår de en säkerhetsbrevlåda på insidan, så att ingen kan se om det ligger post eller använda brevinkastet för att komma åt låset.
Om din hemförsäkring har särskilda krav på lås framgår det av försäkringsbrevet. Läs det innan du bestämmer dig för något.
Det beror på hur du bor:
Stöldskyddsföreningen påpekar också att du aldrig vet hur många nyckelkopior som kan finnas i omlopp. Har du flyttat in i en äldre lägenhet och vet inte vem som har nycklar, är det ett skäl att fundera på att byta lås.
En gammal dörr med bra karm kan ofta renoveras: nya tätningslister, ny låskista och nya beslag. Ett byte av hela dörren är ett större beslut, eftersom den nya dörren behöver uppfylla krav på brandskydd och ofta ska passa in i trapphuset. I en förening bör det alltid stämmas av med styrelsen först.
Källor (2026-10-12)