Många lägenhetsdörrar i äldre hus har fler än ett lås, och det är sällan självklart vilket som är det ursprungliga. Ett nyckelhål som ser ut som en liten skåra, ett annat som är runt och sitter i en mässingsring, kanske ett tredje som ingen längre har nyckel till. Den här texten hjälper dig att sortera: vad du har, varför det ser ut så och vad du bör veta innan du gör något åt det.
Det äldre av de två vanliga låsen är tillhållarlåset, som också kallas polislås. Inne i låshuset sitter spärrar, så kallade tillhållare, i form av tunna skivor. Nyckelns skägg har inskärningar som lyfter skivorna till rätt läge, och först då kan regeln skjutas ut eller dras in. Du känner igen låset på nyckeln: en lång skaft-nyckel med ett platt skägg i änden, ibland ganska grov.
Tillhållarlås byggs ofta in i dörren som ett komplement till ett annat lås, för att ge extra säkerhet. I dörrar till byggnader har de oftast sju eller nio tillhållare. Ju fler tillhållare, desto fler kombinationer.
Det andra låset har en rund cylinder som syns på dörrens utsida, ofta med en ring runt om. Nyckeln är kortare och platt med en tandad kant. I många äldre hus har ett cylinderlås satts in senare, när de boende ville ha ett lås som var enklare att använda varje dag, och tillhållarlåset fick sitta kvar.
Gå igenom dörren från båda sidor. Det tar fem minuter och ger dig en bra bild.
Att ett lås är gammalt betyder inte att det är dåligt, men det betyder heller inte att det räcker. Stöldskyddsföreningen råder dig att kontrollera att låset är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522, eller klass S3 enligt SSF 3523. Ett gammalt tillhållarlås har sällan en sådan märkning som går att läsa av. Om din hemförsäkring ställer särskilda krav på lås står det i försäkringsbrevet, så börja där.
Det här är frågor att ta upp med en låssmed i lugn och ro, inte något du behöver lösa på en kväll. Ofta går det att låta det gamla låset sitta kvar som komplement och se till att det andra låset uppfyller kraven.
Ytterdörren till en lägenhet och dörren i porten är två olika saker. Lägenhetsdörren är ofta ditt eller föreningens ansvar enligt stadgar eller hyresavtal. Porten och fasaden är en fråga för fastighetsägaren, och Stockholms stad anger att det vanligtvis krävs bygglov för att ändra fasaden på ett flerbostadshus, och att nya dörrar räknas dit.
Bor du i ett hus med höga kulturhistoriska värden finns det ännu ett skäl att vara försiktig. Stadsmuseet klassar byggnader i blått, grönt och gult, där blått är den högsta klassen. Klassningen är ett expertutlåtande och har ingen rättslig verkan i sig, men den säger något om vad som är värt att bevara. Du kan själv slå upp ditt hus på Stadsmuseets karta.
Om nyckeln går av i ett tillhållarlås eller om låset plötsligt inte vill gå att öppna, försök inte bända. Gamla låskistor är ofta svåra att få tag på i samma mått, och en skadad kista kan bli dyr att ersätta. Stäng dörren, se till att du kommer in på annat sätt, och låt någon som kan gamla lås titta på det.