När folk säger att de bor "vid Fridhemsplan" menar de sällan själva torget. Fridhemsplan är platsen där Fridhemsgatan korsar Drottningholmsvägen, och den fick sitt namn 1935. Varifrån namnet kommer vet man inte. Eftersom Fridhemsplan inte är en stadsdel finns ingen egen statistik för området, och husen runt torget hör till olika stadsdelar på västra Kungsholmen. Det gör det extra viktigt att kontrollera ditt eget hus i stället för att utgå från grannkvarteret.
Kungsholmens gatunät följer i stora drag Albert Lindhagens stadsplan, som genomfördes i slutet av 1800-talet. Men utbyggnaden västerut gick långsamt. I mitten av 1890-talet var nordvästra Kungsholmen fortfarande nästan helt obebyggd. Mycket av det som står runt Fridhemsplan i dag är därför byggt under 1900-talet, och på 1930-talet uppförde HSB, med Sven Wallander som vd och arkitekt, de kända höga lamellhusen på ön.
Under torget gick utvecklingen vidare. Gröna linjens del av tunnelbanestationen öppnade 1952 och blå linjens 1975, och de två delarna är sammanbyggda.
Om ditt hus är från 1900-talets första decennier kan porten ha fyllningar och tunga beslag, och lägenhetsdörren kan ha ett tillhållarlås kvar bredvid ett senare cylinderlås. Är huset från 1930-talet är dörrarna oftare släta, med få och raka beslag. Det är inte ovanligt att ett hus har fått nya lägenhetsdörrar men behållit porten, eller tvärtom.
Porten och fasaden tillhör fastigheten. Stockholms stad anger att det vanligtvis krävs bygglov för att ändra fasaden på ett flerbostadshus, och att nya dörrar räknas dit. För särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader gäller särskilda regler, och kravet på varsamhet gäller även när en åtgärd inte kräver lov.
Stadsmuseets klassning är ett expertutlåtande utan rättslig verkan, men den visar var originaldetaljerna är värda att spara. Lägenhetsdörren är ofta din egen eller föreningens fråga, beroende på stadgar och avtal. Fråga innan du byter, och spara gamla handtag, skyltar och lås.