Stora Essingen är en ö med ungefär 4 500 invånare (2017) och en bebyggelse som är ovanligt blandad för att ligga så nära innerstaden. Ön fick sin första fasta broförbindelse i december 1928, när Stora Essingebron till Lilla Essingen öppnade.
De tidiga villorna. Längs stränderna byggdes villor som dekorerades med lövsågerier och fornnordiska stilelement. När Essingeleden drogs fram 1961–1966 revs en del av den äldsta bebyggelsen längs östra stranden.
1930-talet. På västra delen av ön byggdes några exklusiva villor i funktionalistisk stil, och den centrala delen fick flerbostadshus i tre våningar. Stora Essingens folkskola uppfördes 1932 efter ritningar av Ture Ryberg.
1950-talet. Essinge kyrka byggdes högst upp på ön 1957–1959, ritad av Cyrillus Johansson.
1960-talet. Bebyggelsen började förtätas med radhus.
En villa med lövsågerier, ett funkishus och ett radhus från 1960-talet har helt olika ytterdörrar:
I en villa eller ett radhus är du ofta både den som bestämmer och den som ansvarar. Stöldskyddsföreningen rekommenderar lås som är godkända i minst klass 3 enligt SSF 3522, eller klass S3 enligt SSF 3523. Kontrollera också försäkringsbrevet, där särskilda krav på lås och larm framgår.
På Stadsmuseets karta kan du se hur husen på ön är klassade, i blått, grönt eller gult. Klassningen har ingen rättslig verkan i sig, men den visar vad som anses värt att bevara. En gammal villadörr med lövsågerier är svår att ersätta, och den kan ofta förses med ett modernt lås utan att dörren byts.
En äldre trädörr kan ta skada vid ett inbrottsförsök så att den inte längre går att låsa. Ring 112 om något pågår och anmäl i efterhand till polisen på 114 14. Behöver dörren säkras innan natten finns lokal hjälp, till exempel lasjour-storaessingen.se. Be gärna att originaldelarna sparas, så att en snickare kan laga dörren ordentligt senare.